Energideklarationen är inte bara ett dokument som beskriver en byggnads energiprestanda. För många byggnader finns ett lagkrav på att det ska finnas en giltig energideklaration, och Boverket ansvarar för tillsynen över att reglerna följs. Det innebär att en fastighetsägare som låter en energideklaration löpa ut kan bli föremål för tillsyn och i förlängningen få ett föreläggande från myndigheten.
Energideklarationen är inte bara ett dokument som beskriver en byggnads energiprestanda. För många byggnader finns ett lagkrav på att det ska finnas en giltig energideklaration, och Boverket ansvarar för tillsynen över att reglerna följs. För fastighetsägare innebär det att en
energideklaration som löper ut inte bara är en administrativ fråga. Om byggnaden omfattas av deklarationskravet kan avsaknaden av en giltig energideklaration leda till tillsyn och i förlängningen ett föreläggande från Boverket.
Boverket har samtidigt särskilt goda möjligheter att bedriva en systematisk tillsyn. Energideklarationerna samlas i ett nationellt register där det bland annat finns uppgifter om byggnaden och när deklarationen upprättades. Eftersom en energideklaration normalt får användas i tio år finns det därmed information som kan användas för att identifiera byggnader där giltighetstiden har passerat. Boverkets tillsyn har också under flera år omfattat tusentals byggnader och till stor del bedrivits proaktivt, alltså genom myndighetens egna kontroller snarare än enbart efter anmälningar.
För flerbostadshus är detta särskilt relevant. När bostäder upplåts med nyttjanderätt ska det normalt finnas en giltig energideklaration. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar behöver därför själva bevaka tioårsgränsen och planera för en ny deklaration innan den befintliga upphör att vara giltig.
En energideklaration gäller i tio år
Enligt lagen om energideklaration för byggnader får en energideklaration användas i tio år efter att den har upprättats. En deklaration som upprättades under exempelvis hösten 2016 når alltså slutet av sin giltighetstid under hösten 2026. Om byggnaden fortfarande omfattas av kravet behöver fastighetsägaren se till att det finns en ny giltig energideklaration.
För flerbostadshus är frågan särskilt viktig eftersom lagen ställer krav på energideklaration för en byggnad eller del av en byggnad som upplåts med nyttjanderätt. Det innebär att många flerbostadshus i praktiken behöver ha en giltig energideklaration kontinuerligt. Att byggnaden deklarerades för tio eller femton år sedan är alltså inte tillräckligt om den deklarationen inte längre är giltig.
Det är byggnadsägaren som ansvarar för att reglerna följs. Tioårsgränsen bör därför behandlas som en återkommande bevakningspunkt i fastighetsförvaltningen. För den som äger ett större bestånd är det särskilt viktigt, eftersom olika byggnader kan ha deklarerats vid olika tidpunkter och därmed få olika slutdatum.
Så kan Boverket hitta deklarationer som har löpt ut
En viktig del av systemet är Boverkets energideklarationsregister. När en energiexpert upprättar en energideklaration överförs den elektroniskt till Boverket. Därmed finns centralt registrerade uppgifter om ett mycket stort antal svenska byggnader och deras energideklarationer.
Det ger Boverket möjlighet att bedriva vad myndigheten har beskrivit som proaktiv tillsyn. I stället för att enbart vänta på att någon anmäler en byggnad där energideklaration saknas kan Boverket självt använda registeruppgifter för att hitta möjliga tillsynsobjekt. Den reaktiva tillsynen finns också och kan exempelvis inledas efter att Boverket fått information om att en viss byggnad förefaller sakna deklaration.
För en tidigare deklarerad byggnad finns en viktig uppgift redan i systemet: datumet för energideklarationen. När tio år har passerat kan den gamla deklarationen inte längre användas som en giltig energideklaration. Om någon ny deklaration inte finns registrerad uppstår därför en tydlig indikation på att byggnaden kan vara aktuell för kontroll.
Boverket använder också byggnadsinformation från andra register, bland annat uppgifter från Lantmäteriet. Kombinationen av ett nationellt energideklarationsregister och annan byggnadsinformation ger förutsättningar för att göra tillsynsurval i stor skala.
Är bevakningen av tioårsgränsen automatiserad?
Det finns en viktig skillnad mellan att använda IT-system för att identifiera möjliga tillsynsobjekt och att automatiskt fatta beslut mot fastighetsägare. Boverkets årsredovisningar visar att myndigheten under flera år har arbetat med digitalisering av tillsynen och utveckling av både energideklarationsregistret och IT-stödet för tillsynshandläggningen. Digitaliseringen har också gjort det möjligt att hantera ett stort antal tillsynsärenden.
Det finns däremot inte stöd i Boverkets offentliga redovisning för att beskriva systemet som en automatisk bevakning där ett föreläggande genereras exempelvis dagen efter att en energideklaration blivit tio år gammal. Det mer korrekta är att beskriva systemet som registerbaserat och i betydande grad IT-stött. Boverket kan systematiskt identifiera byggnader som kan sakna giltig energideklaration, men en registerträff är inte detsamma som ett färdigt tillsynsbeslut.
Detta har blivit särskilt tydligt genom de rättsprocesser som förändrade förutsättningarna för Boverkets tillsyn under 2024 och 2025.
En utgången deklaration är inte ensam tillräcklig för ett föreläggande
På pappret kan kontrollen verka enkel. En byggnad hade en energideklaration som upprättades för mer än tio år sedan. Ingen ny deklaration finns registrerad. Därmed borde byggnaden kunna tas ut för tillsyn. Som metod för att hitta potentiella tillsynsobjekt fungerar det, men juridiskt krävs mer innan Boverket kan ingripa mot fastighetsägaren.
Registeruppgifter behöver nämligen inte ge hela bilden. En byggnad kan exempelvis ha rivits eller ändrat användning. Det kan finnas ett undantag från deklarationsskyldigheten eller uppgifter om byggnaden som inte längre är aktuella. Flera byggnader kan i vissa situationer ha hanterats tillsammans och informationen om fastighet, byggnad och ägare kan behöva kontrolleras närmare.
Denna skillnad mellan en registerindikation och en rättsligt fastställd skyldighet blev central genom flera avgöranden från Kammarrätten i Jönköping 2024. Domstolen prövade bland annat om Boverket hade utrett att de berörda byggnaderna faktiskt omfattades av deklarationsskyldigheten innan myndigheten använde förelägganden. Avgörandena innebar att Boverket behövde ha tillräckligt underlag för att fastställa skyldigheten innan myndigheten kunde gå vidare på det sätt som skett i de aktuella fallen. När Högsta förvaltningsdomstolen under 2025 inte meddelade prövningstillstånd stod kammarrättens avgöranden fast.
Boverket kunde inte utfärda förelägganden under 2025
Domstolsavgörandena fick stor praktisk betydelse. I årsredovisningen för 2025 uppger Boverket att myndigheten under året inte hade kunnat utfärda förelägganden på grund av den nya domstolspraxisen. Boverket behövde alltså förändrade förutsättningar för att kunna bedriva tillsynen på ett effektivt sätt.
Problemet kan förenklat beskrivas som skillnaden mellan två slutsatser. Genom ett register kan Boverket konstatera att ”det finns ingen giltig energideklaration registrerad för den här byggnaden”. Innan ett ingripande behöver myndigheten däremot kunna komma fram till att ”den här byggnaden omfattas av deklarationsskyldigheten och ägaren har inte fullgjort denna skyldighet”.
Den andra slutsatsen kan kräva information som inte finns i energideklarationsregistret. Situationen ledde därför till ett arbete med att förändra lagstiftningen och ge Boverket bättre möjligheter att utreda de faktiska förhållandena.
Nya tillsynsregler från den 1 juli 2026
Den 1 juli 2026 trädde nya regler i kraft. Enligt den nya 24 a § i lagen om energideklaration för byggnader är en byggnadsägare skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Förändringen är betydelsefull för hur tillsynen kan bedrivas. Om Boverkets register pekar på att en viss byggnad saknar en giltig energideklaration kan myndigheten behöva få ytterligare information från byggnadsägaren innan det går att avgöra om deklarationsskyldighet föreligger. Det kan handla om uppgifter om byggnaden, hur den används eller andra förhållanden som påverkar skyldigheten.
Ett brev från Boverket behöver därför inte innebära att myndigheten redan har konstaterat en överträdelse. Kontakten kan vara ett led i utredningen. För fastighetsägaren är det viktigt att läsa vad Boverket efterfrågar och lämna relevanta uppgifter om myndighetens registerinformation inte motsvarar de faktiska förhållandena.
Boverket kan använda föreläggande och vite
Om Boverket efter sin utredning kommer fram till att en byggnad omfattas av kravet på energideklaration och att skyldigheten inte har fullgjorts kan myndigheten ingripa. Lagen ger tillsynsmyndigheten möjlighet att meddela de förelägganden som behövs för att lagen ska följas. Ett föreläggande är ett formellt myndighetsbeslut och ska inte förväxlas med en vanlig påminnelse.
För en fastighetsägare kan ett sådant beslut innebära att en energideklaration måste upprättas inom den tid som Boverket anger. Om fastighetsägaren anser att byggnaden inte omfattas av deklarationskravet bör detta framföras tillsammans med de uppgifter och handlingar som stöder den bedömningen.
Boverkets tillsynsmöjligheter slutar inte vid ett vanligt föreläggande. Förelägganden kan förenas med vite. Historiskt har Boverket beskrivit en tillsynskedja där en fastighetsägare först föreläggs att energideklarera och där ett fortsatt uteblivet agerande kan leda till ett vitesföreläggande. Om ett vitesföreläggande inte följs kan Boverket gå vidare och ansöka om att vitet ska dömas ut.
Det innebär att en fastighetsägare inte bör låta ett tillsynsärende ligga obesvarat. Om deklarationen verkligen har löpt ut och byggnaden omfattas av kravet är den praktiska lösningen normalt att anlita en certifierad energiexpert och se till att en ny energideklaration upprättas.
Hur lång tid tar Boverkets tillsyn?
Någon generell offentlig tidsgräns för när Boverket ska reagera efter att en energideklaration blivit ogiltig finns inte. Det går därför inte att säga att en fastighetsägare normalt får ett brev exempelvis 30, 60 eller 90 dagar efter tioårsdagen. Den proaktiva tillsynen har bedrivits genom registerkontroller och tillsynsurval, vilket innebär att en byggnad inte nödvändigtvis tas upp till kontroll omedelbart när deklarationen löper ut.
När ett tillsynsärende väl har inletts kan processen också innehålla flera moment. Boverket kan behöva kontrollera registeruppgifter och inhämta kompletterande information från byggnadsägaren. Därefter ska myndigheten bedöma om byggnaden omfattas av deklarationsskyldigheten. Om ett föreläggande meddelas får fastighetsägaren en tidsfrist för att vidta åtgärden. Om föreläggandet inte följs kan ytterligare åtgärder och i vissa fall en process om vite följa.
Det finns därför inte underlag för att ange en normal handläggningstid i ett visst antal veckor eller månader. Ett fullständigt tillsynsförfarande kan dock bli betydligt längre än den tid som krävs för att beställa och genomföra själva energideklarationen. För fastighetsägaren finns därför liten anledning att invänta Boverkets kontroll.
Tusentals byggnader har omfattats av tillsynen
Boverkets årsredovisningar visar att tillsynen historiskt har varit omfattande. Det handlar inte enbart om enstaka byggnader som uppmärksammats efter tips. Boverket har genomfört stora proaktiva tillsynsinsatser där myndigheten själv har identifierat byggnader för kontroll.
År 2020 uppgav Boverket exempelvis att drygt 17 000 byggnader hade förelagts att energideklarera. Under 2021 redovisades 2 238 proaktiva och 126 reaktiva tillsynsärenden. Under senare år fortsatte tillsynen att omfatta stora volymer. År 2023 omfattades 12 778 byggnader av tillsyn och Boverket redovisade 4 548 förelägganden. Under 2024 omfattades 3 937 byggnader, varav 3 038 hänfördes till proaktiv tillsyn och 899 till reaktiv tillsyn.
Statistiken måste läsas med viss försiktighet eftersom Boverket under olika år redovisar bland annat ärenden, byggnader och förelägganden och dessa mått inte är samma sak. Siffrorna visar ändå tydligt att myndighetens tillsyn inte har varit begränsad till enstaka stickprov. Det nationella registret har gjort det möjligt att bedriva systematiska kontroller av stora mängder byggnader.
Över 750 000 byggnader har giltig energideklaration
Storleken på systemet framgår också av Boverkets statistik över energideklarerade byggnader. Vid utgången av 2024 fanns 737 639 byggnader med en giltig energideklaration. Under 2025 hade antalet ökat till 752 829 byggnader. Samma år registrerades 70 456 byggnader.
Siffrorna illustrerar också en viktig egenskap hos registret. Beståndet av giltiga deklarationer förändras kontinuerligt. Nya energideklarationer tillkommer samtidigt som äldre deklarationer passerar tioårsgränsen och upphör att vara giltiga. Att nettot av byggnader med giltig deklaration ökar betydligt mindre än antalet nya deklarationer är därför naturligt.
Varje år uppstår på detta sätt en ny grupp byggnader vars tidigare energideklarationer blir för gamla. Om byggnaderna fortfarande omfattas av deklarationskravet behöver ägarna se till att nya deklarationer upprättas. För Boverkets tillsyn innebär samma förhållande att det kontinuerligt uppstår nya möjliga tillsynsobjekt.
Fastighetsägaren bör inte vänta på Boverket
Boverkets möjligheter att använda registerdata för tillsyn förändrar inte vem som ansvarar för att deklarationen är giltig. Det är byggnadsägaren som ska se till att det finns en energideklaration när lagen kräver det. Boverkets register fungerar som ett kontrollsystem, inte som fastighetsägarens egen bevakningstjänst.
För den som äger eller förvaltar flerbostadshus är en enkel rutin därför att registrera datumet för varje byggnads energideklaration och lägga in en bevakning innan tioårsperioden löper ut. Arbetet med nästa deklaration behöver inte vänta tills den tidigare har blivit ogiltig. Genom att börja i god tid finns möjlighet att anlita en certifierad energiexpert och samla in energistatistik och andra nödvändiga uppgifter utan att hamna i ett glapp där byggnaden saknar en giltig deklaration.
Har Boverket redan inlett ett tillsynsärende bör fastighetsägaren först kontrollera vilken byggnad ärendet gäller och om myndighetens uppgifter är korrekta. Finns det en giltig deklaration bör detta kunna visas. Om deklarationen har löpt ut och byggnaden omfattas av kravet bör en ny energideklaration beställas. Om byggnaden inte omfattas av kravet behöver fastighetsägaren i stället förklara detta och lämna de upplysningar eller handlingar som Boverket behöver för sin bedömning.
Ett nationellt register ger möjlighet till systematisk tillsyn
Det centrala energideklarationsregistret har gett Boverket förutsättningar att bedriva en omfattande och systematisk tillsyn. När deklarationsdatum finns registrerade går det att identifiera byggnader där tioårsperioden har passerat och där någon ny giltig deklaration inte finns registrerad. Boverkets tillsynsstatistik visar också att denna möjlighet har använts i praktiken och att tusentals byggnader har omfattats av proaktiv tillsyn under enskilda år.
Samtidigt visade domstolsavgörandena 2024 att registerinformationen inte alltid räcker för att gå direkt från en träff i systemet till ett föreläggande. Boverket måste också ha tillräckligt underlag för att fastställa att den aktuella byggnaden verkligen omfattas av deklarationsskyldigheten. De nya reglerna från 2026, som ger myndigheten möjlighet att begära upplysningar och handlingar från byggnadsägaren, är avsedda att förbättra förutsättningarna för den utredningen.
För ägare av flerbostadshus är den praktiska slutsatsen betydligt enklare än juridiken bakom tillsynssystemet: kontrollera när den nuvarande energideklarationen upprättades, bevaka när tioårsperioden löper ut och planera den nya deklarationen i god tid. Att själv upptäcka att giltighetstiden närmar sig sitt slut är betydligt enklare än att upptäcka det genom ett tillsynsärende från Boverket.